För de som är här som turister, det vill säga de som inte är fast bosatta och folkbokförda här i Spanien gäller följande, enligt information från Utrikesdepartementet Av Elin Petersson
Vid dödsfall utomlands är det viktigaste att först och främst fastställa den avlidnes identitet. Identifieringen görs av läkare eller polis som också kontaktar ambassad. Ambassaden anmäler omgående till Ud:s konsulära enhet. Handläggaren där kontaktar polisens rikskommunikationscentral (RKC) för att få veta vem som är närmast anhörig. Det är polisen i det distrikt där den anhörige är bosatt som ansvarar för att framföra dödsbudet. Dödsbud kan också framföras av präst eller kurator. Vanligtvis framförs beskedet muntligen vid hembesök hos närmast anhörige. Man ber närmast anhörig att kontakta UD ang. försäkringar och för att ta reda på de anhörigas önskemål om hemtransport av kvarlevorna.
Ambassaden ansvarar för att utfärda de officiella intyg som behövs för att kunna återbörda stoftet efter den avlidna till Sverige med flyg. När den avlidne har en reseförsäkring går ärendet därefter vidare till försäkringsbolagens larmcentraler som tar över handläggningen. Därmed upphör UD:s ansvar. Försäkringsbolaget hanterar alla praktiska arrangemang, kontaktar en lokal begravningsentreprenör och ordnar transport till Sverige. I de fall när det inte finns någon giltig försäkring får de anhöriga stå för kostnaderna och ambassaden ansvarar för de praktiska arrangemangen.
Det kan kosta upp till 100.000 svenska kronor att transportera en kista från utlandet till Sverige. Att transportera en urna kostar något mindre än en flygbiljett. Svenska ambassaden arrangerar på statens bekostnad ”en enkel men värdig gravsättning”, om det inte finns några pengar i dödsboet eller någon familjemedlem som tar hand om det ekonomiska.
För de svenskar som är fast bosatta och folkbokförda här i Spanien gäller följande:
Vid dödsfall skriver läkaren en dödsattest och personalen på sjukhuset brukar vanligtvis hjälpa till med de första formaliteteterna såsom att kontakta en begravningsentreprenör som tar hand om det praktiska vid begravningen. Begravningsentreprenören kontaktar konsulatet som meddelar dödsfallet till utrikesministeriet i Sverige. Om den avlidne var ensamstående ansvarar utrikesministeriet för att kontakta de anhöriga i Sverige. I annat fall, är det normalt en bekant eller familjemedlem till den avlidne som kontaktar resten av familjen. Den svenska ambassaden eller konsulatet ska alltid underrättas när en svensk medborgare avlider i Spanien. Man bör även informera den spanska myndigheten ”Registro Civil”.
Det är viktigt att dina familjemedlemmar vet vad de bör göra när någon avlider, framför allt när du bor i utlandet. Numera finns det kylhus där de avlidna kan ligga i några dagar så att anhöriga i Sverige har möjlighet att komma ner till begravningen. I Spanien begraver man oftast ovan jord, i nischer, och begravningarna sker oftast dagen efter dödsfallet, normalt på grund av det varma klimatet men också för att familjens likvaka inte ska bli alltför utdragen och intensiv. Det är mycket svårt för spanjorer att förstå och acceptera att man kan få vänta i flera veckor i Sverige för att kunna få begrava sina anhöriga, spanjorerna upplever döden på ett mer dramatiskt och känslomässigt intensivt sätt.
Vill man begrava i Spanien, sker det oftast på den kyrkogård som är närmast den avlidnes hem. Familjen hyr en gravplats under 10 år, och kan därefter förlänga med 5 år i taget. Kostnaden för en vanlig begravning, utan försäkring, i Spanien ligger på cirka 2.000 euros.
