Den nye påven 78-årige Benedictus XVI, tidigare Joseph Ratzinger får sitt fulla stöd av medlemmar i den konservativa maktfaktorn Opus Dei. Den nye påven hade ett finger med i spelet när Opus Deis grundare helgonförklarades 2002 Av Ola Josefsson

Benedictus XVI, fram till den 19 april kardinal Joseph Ratzinger, har sitt fulla stöd bland de Opus Dei-medlemmar Svenska Magasinet har talat med.
José Angel Aguirre, professor i medicin vid Málagas universitet och medlem i Opus Deis är mycket nöjd av valet med påve.
-Det är den bästa person jag kan tänka mig att bli påve. Även om han har kommit upp i åren, inger det myndighet och auktoritet. Han har erfarenhet och kunskap efter ett långt liv i katolsk tjänst.
Träffat påven
Johannes Bernaldo, teologie doktor och Opus Dei-ansvarig i Skandinavien har träffat den nye påven Benedictus XVI vid flera tillfällen.
-Jag hade turen att möta honom flera gånger då jag bodde i München när Joseph Ratzinger var ärkebiskop där. Jag är mycket glad över detta. Han har haft en nära samarbete med Johannes Paulus II i flera år. Nu ska han slutföra mycket av det arbete som den förre påven satte igång, säger Johannes Bernaldo via en dålig telefonledning från Vilnius i Litauen där han är på besök.
-Han har ett skarpt intellekt. Han är tydlig men samtidigt djup men inte alltför komplicerad. Och han är en enkel människa. Många har samma upplevelse som jag.
-Han är välkänd och har en bra grund att stå på. Han stod nära och har varit medhjälpare till Johannes Paulus II, säger Fermin Landa, präst i katolska kyrkan.
Hedersdoktor vid Opus Dei
Den nyss valde påven var en av förespråkarna till att Opus Deis grundare Josémaria Escrivá helgonförklarades för snart tre år sedan. Joseph Ratzinger blev utnämnd till hedersdoktor vid Opus Deis universitetet i Navarra för några år sedan.
-Han känner till Opus Dei mycket väl, säger en Opus Dei-medlem till Svenska Magasinet.
Den 6 oktober 2002, blev Opus Deis grundare helgonförklarad på Petersplatsen inför en människoskara från mer än 80 länder. Det var nuvarande påven Benedictus XVI, då kardinal Ratzinger, Prefekt för den heliga Stolens troskongregation som drev helgonförklaringen av Opus Deis grundare Josémaria Escrivá.
Escrivá ”avsåg att grunda någonting, men det var inte hans verk, utan Opus Deis. Han var endast instrumentet för Guds verk”, skriver kardinal Ratzinger.
Kritiken svängde
Att den nye påven står Opus Dei nära visar bara att rörelsen har tagit steget in bland de innersta kretsarna. Stödet för den konservativa rörelsen Opus Dei ökade under Johannes Paulus II:s regim och det kommer att fortsätta med Benedictus XVI.
Tidigare fanns en viss kritik mot Opus Dei från biskopar och präster. Men det svängde när påven helgonförklarade Opus Deis grundare, Josemaria Escrivá. Att kritisera Opus Dei och grundaren Escrivá skulle innebära att man satte sig upp mot något som påven sanktionerat vilket gör att man syndar mot påven.
Obekväma frågor
Ratzinger var en av Johannes Paulus närmsta medarbetare. Han fick i uppdrag att peta biskopar och tysta teologer som inte var tillräckligt lydiga och konservativa. Många menar att Ratzinger tog itu med obekväma frågor som Johannes Paulus II sköt ifrån sig.
Energi och handlingskraft är den bild som många bedömare tecknar av katolska kyrkans nya språkrör. Påven säger också att ”den katolska kyrkan måste ge sig ut ur sitt ghetto, in i människornas pulserande vardag.”
Samtidigt ställer sig många frågan vad den nye påven ska göra åt den stora prästbrist som råder i flera katolska länder. I Frankrike finns i dag 4.000 präster, för 40 år sedan var antalet 40.000.