Svenska Magasinet - Din Svenska tidning i Spanien
EspañolEnglishDanskNorsk
Annons - Svenska magasinet

Fuengirolas utveckling genom historien

Annons - Svenska magasinet
Fuengirolas gamla kommunhus

Fuengirolas gamla kommunhus

Fuengirolas utveckling genom historien

2007-01-04 00:00:00

Det nuvarande Fuengirolas tidigaste bebyggelse fanns enligt historiker och arkeologer omkring kullen med borgen Sohail. Undersökningar har bekräftat att det fanns en punisk-fenicisk bosättning. Enligt den grekiske författaren Hecatos från Miletos var namnet på Fuengirola från början Syalis i övergången mellan år 500 och 400 f Kr. Britt-Marie Ekman har forskat och grävt i historieböckerna om Fuengirolas historia.


Version för utskrift Skicka till en vän

Av Britt-Marie Ekman

Omkring år 1600 f. Kr. kom fenicierna till Costa del Sol. De letade efter sundet ut till det stora havet, Gibraltar sund, och troligen tvingades de stanna på grund av vindar västerifrån. Vindar som sommartid hindrar eller försvårar segling mot sundet. De grundade en handelsstation, som att döma av de funna resterna, har varit betydande.

Betydande industri
På samma plats fanns under romartiden en stad. Plinius med flera kallar den Suel och den tillhörde juridiskt Cádiz, eller Gades, som staden då hette. Den hade politisk status som Ciudad Federada, något som romarna beviljade allierade samhällen. Namnet Suel fanns hugget på foten av en staty, som man hittat i närheten av borgen.
Ett milt klimat, gott fiske och läget vid den viktiga vägen Via Aurelia från  Gades till Malaka (Málaga) gjorde, tillsammans med de bördiga markerna och den då segelbara floden (nutidens Rio Fuengirola), att staden blomstrade och växte fram till 600-talet v.t.
Man hade en betydande industri av saltad fisk, s.k. garum. Saltbassängerna kan ännu skönjas nedanför borgen. Runt om Suel byggde man olika ”villor” som Finca del Secretario i Los Boliches nära ån Arroyo Pajaros. Där har man funnit rester av en ugn som värmde vatten till den närliggande termen (badet), vid vilken det fanns en rund bassäng.
Där fanns också uthuggna kar för tillredning av den dyrbara saltade fisken. Man fann också där skulpturen ”Venus från Fuengirola”. Den är uthuggen i Mijasmarmor och finns för närvarande i Kulturhuset. I Torreblanca har man grävt fram rester av termer och vid Cortijo de Acevedo, nära kyrkogården, finns rester av romersk civilisation.

Namn efter stjärna
Den romerska närvaron upphörde i början av medeltiden. Då försvann vittnesmål om Suel. Kanske var det på grund av en havsjordbävning, sjörövarhärjningar, invånarnas flytt till Mijas eller underkuvandet av västgoter. Man har funnit en västgotisk begravningsplats vid termerna i Torreblanca.
Platsen där Fuengirola nu ligger fick inte något nytt namn förrän i början av 900-talet då namnet Suhayl uppstod. Den nya befolkningen kunde enligt professor Lopez de Coca inleda ett samarbete med Mijas, Osunsillas och diverse bondgårdar i trakten.
Omkring 859 härjade kristna galärer kusten.  Man dödade och tillfångatog en stor del av befolkningen. De överlevande flydde upp i bergen och skapade samhället Temixas, Mijas.
År 956 uppförde kalifen av Cordoba, Abderrahman III, fästningen Suhail för att försvara området. Namnet Suhail kommer från en stjärna med samma namn. Stjärnan var riktmärke för de nomadiserande stammarna i Nordafrika. Det sägs att kullen på 38 meter över havet där borgen ligger var det enda stället i hela Spanien varifrån man kunde iaktta stjärnan. Både borgen och stjärnan finns med i Fuengirolas stadsvapen.
Placeringen av fästningen var viktig. Den blev en nyckel i ett nät av kustbevakning, den bevakade flodmynningen och vägen mellan Marbella och Málaga. Så småningom byggdes den till med murar och fler torn. Befolkningen kände sig trygg och allt fler bosatte sig i området Suhail, som under den muslimska tiden var ganska stort. Åkrarna var välskötta och det fanns många bondgårdar och småbyar. En stor del var betesmark för de kungliga kamelerna.

Obefolkad by
Året 1487, under krigen mellan morer och kristna, intog markisen av Cádiz, Rodrigo Ponce de Leon, Suhail. Det var den 7 augusti, San Cayetanos dag. Cayetano är sedan dess Fuengirolas skyddshelgon. Under striden sattes borgen i brand och förstördes delvis. Befolkningen flydde till Mijas och lämnade området reducerat till en usel liten grupp av hus. Förutom denna förändring började platsen bli känd under namnet Font-jirola.
I och med fälttåget 1497 slutade erövringen av Málagaområdet och en ny period började. Man reparerade och förbättrade borgen. Kronan eftersträvade att nybefolka platsen och man ville placera 30 kastillanska familjer på de erövrade områdena. Man erbjöd dem land och skattelättnader. Det dröjde mer än tio år innan bosättningen kom till stånd på grund av att Mijas ville ha ett ord med i laget när det gällde markfördelning.
”I dessa fördelningar har man reserverat hundra fanegas åkerfält för att ordna bosättningarna och om dessa inte slutförs förblir dessa marker i Mijasbornas ägo. Och om bosättningarna blir av, ska inkomsterna eller delar därav vara utsedda till att reparera Mijas´ murar, och om inte de blir av ska marken höra till Mijas” (En fanega var ca 65 m2).
Efter en tioårsperiod kunde man se att folkförflyttningen var ett fiasko på grund av olika skäl, bl a hoten från Nordafrika. Marken återgick till Mijas, och fram till 1511 omtalas Fuengirola som obefolkat.

Nybyggare
Carl I ansåg att kusten behövde ännu bättre bevakning och 1540 befallde han att en linje av torn skulle uppföras längs kusten. Ett av tornen stod där kyrkan Nuestra Sra del Rosario numera finns. Borgen förbättrades också. 1527 slutfördes reparation av borgens kyrka av Mijas stadsfullmäktige och inte av den kyrkliga administrationen, vilket manifesterade beroendet juridiskt. Området omkring behölls av Mijas som en gränspost vid borgen. Fuengirola hade helt blivit beroende av Mijas och förvandlats till en gräns hotad av härjningar, och så länge detta varade förblev området obefolkat så när som på borgens garnison.
I mitten av 1600-talet började det nordafrikanska hotet försvagas. Detta tillät uppkomsten av en spridd befolkning i ”Sueldalen”. Dessa små isolerade grupper lade grunden till en utveckling av jordbruket. Den var samtida med en minskning av sjöfarten i området. Den nya befolkningen bosatte sig inte där tidigare fenicier, romare och araber bott utan på andra sidan floden, där man i början av 1700-talet byggde ett värdshus, en venta nära stranden. Där kunde vägfarande, åsnedrivare och sjömän ta in. Runt omkring ventan uppförde folk från Mijas, åsnedrivarna och fiskare österifrån sina hyddor.
Ventan fick ett uppsving på 1700-talet då engelsmännen erövrade Gibraltar. Den blev en bas för smugglare och för att hindra dessa, reparerade man borgen 1730 och försåg den med en skvadron kavallerister.  Värdshuset Venta de Fuengirola började bli en omtalad plats i början av 1800-talet och så småningom byggdes små hus och en by uppstod.

Ansökte om egen kommunstyrelse
Under spanska befrielsekriget 1810 tog delar av Napoleons armé sin tillflykt till borgen och man gömde där kanoner och andra vapen. Några av dessa kanoner står nu uppställda på strandpromenaden. Under en kort tid var borgen säte för 150 karabinjärer, men därefter förlorade den sin militära funktion och fick förfalla.
Invånarna i Fuengirola skickade år 1822 en skrivelse till den provinsiella deputationen i vilken de förklarade sitt önskemål om en konstitutionell kommunstyrelse, grundande sig på en befolkning på 1000 personer, ett antal som enligt konstitutionen var tillräckligt stort. De tillade följande punkter:
Läget vid havet möjliggjorde export av produkter från området. Havsbukten användes som hamn. Det fanns också gott om fisk i området.
Den bördiga marken längs floden var en av de mest brukade i provinsen.
Människorna erfor orättvisor då de inte ficknågon nytta av de skatter de betalat.
De lovade i sin tur att utvidga och försköna kyrkan, bekosta en kommunsekreterare, en lärare och en läkare, därför att kostnaden för allt detta var mindre än vad de betalade till Mijas utan att dra nytta av det.
Mijas besvarade petitionen med att:
En kommission på två personer skulle utgöra en styrelse för alla som bodde i området.
En läkare skulle redogöra för om det fuktiga området var hälsovådligt.
Man skulle ta reda på om invånarna skulle kunna motsätta sig kommunala utgifter.
Resultatet av undersökningen skickades av Mijas kommunalstyrelse till Diputacion Provincional och bland annat nämnde man:
- att det fanns endast 409 invånare (La Venta 321, Borgen 20, Casa Almacén 43, Boliches 25),
- att fisket inte var så lysande och det lockade inte så många personer.
Läkaren informerade om att platsen mellan Fuengirolafloden och Boqueteån var fuktigt och ohälsosamt. Farliga sjukdomar uppstod sommartid och vattnet var odrickbart, varför befolkningen aldrig framdeles skulle öka, inte ens i de gamla bondgårdarna.
- att havsbukten inte heller erbjöd de fördelar för sjöfarten som förutspåddes, ej heller kunde den erbjuda hamn för båtar. Bara för västerifrån kommande var den bra. Vid övriga vindar utsattes båtarna för skeppsbrott, vilket fanns många bevis för.
Fuengirolas begäran om självstyrelse avslogs av Mijas. Det skulle dröja 19 år innan företaget gick i hamn.

Maj 1841
I februari 1841 samlades en grupp människor från Fuengirola tillsammans med godsägaren Nicolás Cotrina från Mijas för att på nytt befästa frigörelsen från Mijas. I ett brev till Diputacion Provincional framhöll man Fuengirolas möjligheter och Señor Cotrina tillstyrkte skriftligen.
I maj samma år förklarade Diputacion Provincional Fuengirola som en från Mijas fristående kommun med storleken tillsvidare på tre mils omkrets från kyrkan. En borgmästare och ett kommunalråd tillsattes. Första juni 1841 hade man sammanträde och gav då bl a gatorna och torget namn.
Ända fram till 1960-talet var Fuengirola fortfarande en liten fiskeby, bebyggd längs stranden av låga vitmenade hus. Längs huvudgatan fanns en del tvåvåningsfastigheter, men norr om gatan där järnvägen från Málaga dragits fram var det åkrar. Det fanns också där ett litet tegelslageri, där man för hand fyllde träformar med lera.
Los Boliches låg som en liten fiskeby för sig, skild från Fuengirola av åkrar.
Krigssjukhus blev svensk skola
Gamla människor kunde berätta om spanska inbördeskriget 1936 -1939 då Villa Isabel, som nu är Svenska Skolan, en tid var krigssjukhus. Under 1970-talet tog turismen fart, småindustrier växte upp och befolkningen ökade och den har så gjort sedan dess och är snart uppe i 50.000.
En explosionsartad byggnation har pågått i flera decennier och man kan undra om den av Mijas tillmätta arealen ska räcka. 1989 påbörjade man så smått ett restaureringsarbete på borgen. Det är nu avslutat och där finns ett litet museum och borgen kan användas som kulturellt centrum för musik m.m.
Enligt Alonso de Palencia betyder Fuengirola ”källa vid foten av berget, Font Jirola”.
Från annat håll påstås att fiskare från Genua kom till havet utanför kusten för att fiska sardiner och ”boquerones”. De använde kastnät som kallades ”girones”. När de kom hem,  talade de om platsen för fisket som ” platsen för girones”
”Boliche” lär vara en liten sorts fisk. Fiskare från Genua slog sig ner här på 1400-talet i närheten av salterierna. De kallade också sina påsliknande nät för ”boliche”.
En skulptur på strandpromenaden, som föreställer fiskare som drar upp nät,  påminner om fiskets betydelse för Fuengirola.



Svenska Magasinet i Spanien

Axplock av ÄLDRE ARTIKLAR ur Svenska Magasinets stora arkiv:


Annons - Svenska magasinet
Annons - Svenska magasinet
Annons - Svenska magasinet
Annons - Svenska magasinet
Annons - Svenska magasinet
Vittsjö
Annons - Svenska magasinet
Annons - Svenska magasinet
Annons - Svenska magasinet
LÄS SENASTE SvM
Senaste numret av Svenska Magasinet
PRENUMERERA PÅ Svenska Magasinet

Annons - Svenska magasinet
Annons - Svenska magasinet
Annons - Svenska magasinet
AKTUELLA TEMPERATURER
© 2020 Svenska Magasinet - Ditt Svenska Magasin i Spanien

Kontor / Oficina

Öppet/Horario:
Besökstid: 10:00-14:00
Telefontid: 10:00-18:00

Adress/Dirección:
Calle Quemada 6
29640 Fuengirola

Kontakt / Contactar

Telefon: (+34) 952 665 007

Distribueras GRATIS

På över 250 ställen utefter Solkusten som frekventeras av svenskar. Bland annat: Advokater, Banker, Frisörer, Föreningar, Golfbanor, Konsulat, Kyrkan, Köpcentra, Läkare, Resebyråer, Restauranger, Supermercados, Skolor, Tandläkare, m. fl.

Upplaga: 8-10.000 ex per mån
Webbesök: mer än 120 000 per månad, över 2 000 unika om dagen
© Eftertryck endast tillåtet efter avtal
© Reproducción total o parcial sólamente permitida tras autorización

Svenska Magasinet Spanien

Utgivare/Editor: Melkerson and Nott S.L.
Annonser/Publicidad: (+34) 952 665 007
Depósito legal: MA 143-94
ISSN: 1579 - 9255