Svenska Magasinet - Din Svenska tidning i Spanien
EspañolEnglishDanskNorsk
Annons - Svenska magasinet

Inger Enkvist: ”Självdisciplin och kunskap i att välja rätt”

Annons - Svenska magasinet
Nyligen var Inger Enkvist tillbaka på Solkusten och i Fuengirola för att föreläsa om bra och dålig utbildning i ett internationellt perspektiv.

Nyligen var Inger Enkvist tillbaka på Solkusten och i Fuengirola för att föreläsa om bra och dålig utbildning i ett internationellt perspektiv.

Inger Enkvist: ”Självdisciplin och kunskap i att välja rätt”

2020-01-09

Hon är professor i spanskspråkig litteratur. Har översatt verk av spanska författare som Mario Vargas Llosa och fått pris för att ha stärkt de kulturella banden mellan spansktalande länder och Sverige. Hon blir inbjuden som föreläsare vid spanska universitet och skolor. I november 2019 var Inger Enkvist tillbaka på Solkusten för att föreläsa om bra och dålig utbildning i ett internationellt perspektiv.


Version för utskrift Skicka till en vän

Av Ola Josefsson

Inger Enkvist är professor i spanskspråkig litteratur vid Lunds universitet och stående kolumnist på ledarsidan i Svenska Dagbladet. Regelbundet kommer det inbjudningar från Costa del Sol och övriga Spanien som vill ha henne som föreläsare.
”Det är fler inbjudningar än vad jag tackar ja till. Det blir mest till universitet och skolor i Madrid och Barcelona”, berättade Inger Enkvist i en intervju i Svenska Magasinet 2011 då hon deltog vid den 39:e upplagan av Congreso Nacional de la Enseñanza Privada som hölls på Hotel Torrequebrada i Benalmádena.

2013 närvarade hon tillsammans med 550 lärare och specialister i Palacio de Ferias i Málaga i samband med den elfte konferensen ”Jornadas de Innovación Pedagógica de Attendis” som behandlade pedagogisk innovation.
Hon har hållit föreläsningar i både Barcelona och vid stiftelsen Fundación Caja Madrid tidigare. Hennes böcker har fått stor uppmärksamhet i Spanien, senast ”La buena y la mala educación, ejemplos internacionales”, Bra och dålig utbildning i ett internationellt perspektiv.

2014 tilldelas hon priset Cervantes Intercultural 2014 av Instituto Cervantes i Stockholm för att hon på ett föredömligt sätt har stärkt de kulturella banden mellan spansktalande länder och Sverige.
Inger Enkvist (1947) är en sann hispanist och pedagog som har översatt ett tiotal verk till svenska av spanska författare som Mario Vargas Llosa.

Det är en oroad Inger Enkvist som beskriver dagens utbildning med elevprestationer som sjunker och elever som misslyckas med sin skolgång. När hon intervjuades i tidningen El Periódico för ett par år sedan sa hon:
”Dagens pedagogik fungerar inte och skattebetalarnas pengar slösas bort på utbildningar som inte fungerar. Elever kommer aldrig att bli vuxna med ett minimum av utbildning”.

Inger Enkvist har studerat olika utbildningssystem och vilka utbildningsmodeller i västvärlden som inte fungerar. Hon föreslår en förändring både i utbildningspolitiken och lyfter fram ansträngning, flit, familjens stöd och språk som viktiga nycklar till god utbildning. Hon förespråkar ett utbildningssystem där lärare arbetar med entusiasm och där regler respekteras.

Under årens lopp har Inger Enkvist medverkat i Svenska Magasinet med läsvärda texter. Som 2011 då det handlade om den förvridna historieskrivningen i Spanien och hur förlorarna skrev den politiskt korrekta versionen. I en text beskrev hon hur splittringen i Spanien bidrar till den ekonomiska krisen.
Regional nationalism som tidigare var mest tydlig i Katalonien, Baskien och Galicien har växt sig stark i alla de 17 spanska autonomierna. Den nationella splittringen kan vara en av huvudanledningarna till dagens kris.

Kunskap
Hennes röst behövs i debattklimatet. Hon har förmågan att sätta fingret på samhällets verkliga behov, dra jämförelser och lyfta fram behovet av kunskap.

Enkvist uppmärksammas i spansk media regelbundet för sin ingående kunskap i utbildningsfrågor. Den spanska dagstidningen El Mundo publicerade i november en intervju med anledning av intervjuboken ”Controversias educativas” (Encuentro). I den reflekterar Enkvist över farorna med den nya pedagogiken och varnar för att ”skolan inte längre respekterar kunskap”.
Den nya pedagogiken kan ge intrycket att det inte är meningsfullt att lära sig specifik kunskap eftersom allt redan finns på Google.

Jag träffar Inger Enkvist i samband med hennes senaste besök i Fuengirola i november 2019 då hon var tillbaka på Solkusten med föreläsningar på Svenska skolan och kulturhuset i Fuengirola.

Hur ser du på dagens Spanien?
- Det är mer modernt och mer europeiskt än tidigare. Men samtidigt sätter spanjorerna krokben på sig själv med ständiga konflikter, som Katalonien exempelvis.
Inger Enkvist beskriver dagens politiker som svaga oavsett om det handlar om Spanien eller Sverige.
- Problemet med svaga politiker gäller Sverige också, så det är något som förenar oss i stället för att skilja oss.

Media i Spanien ger en föråldrad bild av Sverige och har inte följt med i utvecklingen över vad som händer i det nordiska landet. Man förmedlar en tidigare idealbild av Sverige.
Under 1980-talet, då Felipe Gonzalez var regeringschef, hämtades idéer från Sverige, och Olof Palme hyllades. Båda länderna brottas nu med liknande problem.
- Spanska medier har inte hängt med i vad som händer om Sverige. Problemen med de parallellsamhällen som kännetecknar Sverige i nuläget utelämnas nämns sällan, så det är svårt för spanjorer att förstå vad som egentligen försiggår.

”Fake news”
Vi talar om ”Fake news” som också är att med vilja inte redovisa båda sidor av en sak. Man utelämnar detaljer som man inte är intresserad av att förmedla.
- Det egendomliga är de som kritiserar ”fake news” och censur samtidigt tillämpar självcensur.
Sådan snedvridning är inte lika lätt att upptäcka som uppenbara felaktigheter, men det är likafullt en slags lögn. För att undvika sådan snedvridning måste skribenter vara både kunniga och modiga.
- Det märks inte minst när det gäller katalansk separatism.

Jag nämner Spanienkännaren och den ansedda historikern Stanley G. Payne som helt avvisar Kataloniens historiska argument för att bli en självständig republik. Payne kallar det för en ”enorm manipulation”. Det finns inte några historiska argument för ett självständigt Katalonien. Katalonien har tidigare aldrig varit en självständig stat. Man hade en autonom frihet men som en del av Aragonien, något som katalanska separatister helt utelämnar.

Ungdomsarbetslöshet
Spanien brottas med hög ungdomsarbetslöshet och brist på bostäder för de yngre.
- I Spanien finns det universitet i många städer, vilket gör att det inte är lika många ungdomar som flyttar som i exempelvis Sverige. Här bor de kvar hemma, eftersom det finns universitet på nära håll. I Sverige lämnar ungdomar familjen och flyttar till en annan stad för utbildning. Det är en skillnad mellan de två samhällena.

Enkvist reflekterar över farorna med den nya pedagogiken och varnar för att ”skolan inte längre respekterar kunskap”. Den nya pedagogiken kan ge intrycket att det inte är meningsfullt att lära sig specifik kunskap eftersom allt redan finns på Google. Hon menar att det finns två pedagogiska grunduppfattningar i Sverige.
Den ena sidan betonar faktakunskaper som att lära sig namn på städer och länder. Den andra sidan frågar sig varför vi lägger tid på sådant som man kan slå upp. Det 21:a århundradets inställning är att det ska vara bekvämt att skaffa sig kunskap. Det fodras bara några klick, så har man den information man söker. Men det där är ett felaktigt och farligt sätt att tänka. Du måste ha en viss förkunskap om det ämne du googlar på så att du förstår att bedöma det som datorn föreslår och använder resultatet i rätt sammanhang.

Hon betonar ordkunskap och läran att förstå nyanser i det som sägs.
- För att förstå en text måste du först och främst förstå orden. Du måste också ha kunskap om sammanhanget.
- Skolan ska ge baskunskaper om många ämnen. Det är mycket som vi inte kan ”plocka upp” i vardagslivet.

Inger Enkvist har studerat svenska skolreformer inriktade på grundskolan från 1960-, 1970- och 1980-talen genom att läsa propositioner och läroplaner. Sverige har halkat efter och skolresultateten har gått från en utmärkt nivå till en medelnivå.
Sedan 1960-talet och framåt har svenska myndigheter i reform efter reform bortsett från protester och hävdat att jämlikhet är viktigare än utbildningskvalitet. Sverige beslutade att ta bort alternativ som realskola, flickskola och yrkesskola för yngre elever för att införa ”enhetsskola” senare kallad grundskola.
Samstämmiga rapporter talade redan från början om disciplinproblem och låg kunskapsnivå. Och så har det blivit.

Läroplan för grundskolan 1962 slog fast att den nioåriga skolan inte hade något specifikt slutmål och att elever skulle flyttas till högre årskurs oavsett hur de hade klarat studierna. Mål övergavs och en kravlös skola infördes.
Idén var en grundskola för alla. En skola som skulle passa alla. Någon hänsyn tog inte till att vi människor är olika. En sak kan inte passa för alla. Men på samma lektion satt både duktiga och mindre duktiga elever.
- Så duktiga elever blev uttråkade och lärde sig inte speciellt mycket. Så uppkom situationen att kraven sänktes. När sedan eleverna kom till gymnasiet och inte hade lärt sig att anstränga sig blev lättförtjänta A som till C, vilket i sin tur ledde till personliga kriser.
Så nu kommer rapporter om att svaga och studiemotiverade elevers kunskaper sjunker. Kostnaden för specialundervisning skenar och lärarbristen är märkbar. Bråk i skolor, skolk och dåligt uppförande får rubriker i tidningar. Balansen mellan elevers rättigheter och skyldigheter är skev.
Spanien tittade tidigare en hel del på Sverige och fångade upp idéer men nu kanske de inte har så mycket att lära.

Självdisciplin
- Dagens problem är inte att vi har brist på information. Utbudet av information är enormt och information sköljer över oss från alla kanter.
- Nu handlar det i stället om att säga stopp och ha självdisciplin att bara ta se på det som är bra för barnen och för en själv. Och då krävs det kunskap i att välja rätt, säger Inger Enkvist avslutningsvis.


Lära sig spanska
Den eviga frågan är hur man lär sig spanska bäst. Enligt Inger Enkvist finns det tre vägar.
1 Man kan studera spanska exempelvis på universitet
2 Man kan också skaffa sig spansk pojk- eller flickvän, följa spansk tv och läsa dagstidningar. Det är ett utmärkt sätt framför allt att lära sig talad spanska.
3 De som lär sig spanska bäst är de som både studerar spanska och praktiserar språket i vardagen. Och det var väl inte förvånande…


Spanien under genomsnittet i PISA-rapport
Spanska ESO-elever eller högstadieelever hamnar under OECD-ländernas genomsnittsresultat och får samtidigt det sämste betyget någonsin i naturvetenskap. Det visar den internationella jämförelsen Pisa 2018 över vad 15-åriga elever uppnår i läsförståelse, matematik och naturkunskap världen över som presenterades 3 december 2019.
Bakom undersökningen ligger OECD där 600.000 elever från 79 länder har deltagit. Och det är ingen kul läsning för de spanska autonoma regionerna som ansvarar för undervisningen på högstadiet.
36.000 spanska elever i åldern 15 år deltog mellan april och maj ifjol i undersökningen. ESO-elevernas eller högstadieelevernas kunskapsnivå ligger under OECD-genomsnittet.
Gapet mellan de spanska autonoma regionerna är stort men det minskar också. Bäst resultat får högstadieelever i Navarra, Castilla y León och Baskien. Sämst resultat får elever i Ceuta, Melilla, Kanarieöarna och Andalusien.
Genomsnittet inom OECD när det gäller matematik ligger på 489 poäng (Spanien får 481). Inom naturvetenskap 489 respektive 483.
Det finns även positiva resultat när det gäller Spanien. Utbildningssystemet beskrivs som rättvist. Sociokulturella och ekonomiska skillnader hindrar inte elever.
En annan god nyhet är att könsklyftan i betyg är mindre i Spanien än i flera andra länder. Flickor matchar pojkars resultat.
Ett annat positivt inslag är att det finns mindre mobbning i Spanien jämfört med genomsnittet i OECD. 17 procent av spanska elever säger att de drabbats av mobbning medan genomsnittet i OECD är 23 procent.
92 procent av de spanska eleverna kan också tänka sig att hjälpa sina skolkamrater som inte kan försvara sig medan genomsnittet i OECD ligger på 88 procent.
 
Regelbundet kommer det inbjudningar från Costa del Sol och övriga Spanien som vill ha henne som föreläsare.

Regelbundet kommer det inbjudningar från Costa del Sol och övriga Spanien som vill ha henne som föreläsare.



Svenska Magasinet i Spanien

Axplock av ÄLDRE ARTIKLAR ur Svenska Magasinets stora arkiv:


Annons - Svenska magasinet
Annons - Svenska magasinet
Annons - Svenska magasinet
Annons - Svenska magasinet
Vittsjö
Annons - Svenska magasinet
Annons - Svenska magasinet
Annons - Svenska magasinet
Annons - Svenska magasinet
LÄS SENASTE SvM
Senaste numret av Svenska Magasinet
PRENUMERERA PÅ Svenska Magasinet

Annons - Svenska magasinet
AKTUELLA TEMPERATURER
© 2020 Svenska Magasinet - Ditt Svenska Magasin i Spanien

Kontor / Oficina

Öppet/Horario:
Besökstid: 10:00-14:00
Telefontid: 10:00-18:00

Adress/Dirección:
Calle Quemada 6
29640 Fuengirola

Kontakt / Contactar

Telefon: (+34) 952 665 007

Distribueras GRATIS

På över 250 ställen utefter Solkusten som frekventeras av svenskar. Bland annat: Advokater, Banker, Frisörer, Föreningar, Golfbanor, Konsulat, Kyrkan, Köpcentra, Läkare, Resebyråer, Restauranger, Supermercados, Skolor, Tandläkare, m. fl.

Upplaga: 8-10.000 ex per mån
Webbesök: mer än 120 000 per månad, över 2 000 unika om dagen
© Eftertryck endast tillåtet efter avtal
© Reproducción total o parcial sólamente permitida tras autorización

Svenska Magasinet i Spanien

Utgivare/Editor: Melkerson and Nott S.L.
Annonser/Publicidad: (+34) 952 665 007
Depósito legal: MA 143-94
ISSN: 1579 - 9255