Trots flera år med stark återhämtning i sydeuropeiska ekonomier, får förbättringen liten och ingen uppmärksamhet i media. Den rådande uppfattningen att Sydeuropeiska länder är ekonomier som lever i en kontinuerlig kris, har av någon anledning slagit rot och är förankrad i den västliga media bilden. Av Ruben Larsen, Haga Kapital
e-post: ruben@hagakapital.se

Preliminära BNP siffror för första kvartal i Spanien landade på 0,8 %, sedan återhämtningen har endast 2 kvartals observationer varit högre. Om trenden håller i sig landar tillväxten i årets värde – skapande på hela 3,2 %. Spanska hushåll har på ett imponerande sätt amorterat av skulder vilket har krympt kostnaderna och gett ett växande överskott i plånboken när räkningarna är betalda.

Trots lägre löner i jämförelse med 2007 har hushållen mer att konsumera varje månad. Inhemsk konsumtion var det som vände utvecklingen i den spanska ekonomin. Spanien var först med saneringsarbetet och tillväxten i exporten var blygsam de första åren. Nu är bilden en helt annan. Några av Spaniens närmaste grannlän – der har påbörjat en liknande resa där hushållen på eget bevåg har sanerat sig själv. Effekten av detta har gett samma resultat. Delar av överskottet används till konsumtion vilket ökar efterfrågan på spanska exportvaror.

Spansk export växer med kraft och är nu en betydande del av värdeskapandet. Lägre produktionskostnader i jämförelse med grannländer ger Spanien stora konkurrensfördelar. Orderingång i produktion avsedd för export, ökar aggressivt och därmed ökar lönsamheten.

Annons

Italien är ett land som nästan uteslutande beskrivs som en ekonomi som är helt utraderad. Offentlig skuldsättning var vid slutet av 2016 hela 132 % av BNP. Mängden av dåliga lån i relation till den totala lånestocken är på 10,2 %. Ett par stora italienska banker har fått rejält med stryk i media och frågar man någon på gatan om Italiens ekonomiska framtid, är förväntningarna låga. Den låga produktiviteten (mätt med landets värdeskapande minus produktionskostnader delat på produktionskostnader) anses vara en bild av italienares oförmåga att vara produktiv.

Observationerna ovan är delvis korrekta, men tittar man enbart på dessa observationer, är risken hög för en förenklad bild av verkligheten.

För att analysera förutsättningarna för ekonomisk växt i termer av BNP kan vi förenklat säga att ekonomins storlek är de summe – rade transaktioner mellan hushåll och företag. Vidare gör hushål – len en gemensam upphandling genom den offentliga regimen. I det fall staten och företagens skulder är noll men hushållen på grund av hög skuldsättning inte kan initiera transaktioner, blir utfallet färre transaktioner, ekonomin krymper, företag måste minska produktionen och fler blir arbetslösa. Färre beskattningsbara transaktioner genererar ett offentligt underskott.

Hushållen måste reparera sin ekonomi innan det är möjligt att initiera nya transaktioner. Alternativt kan hushållen öka skuld – sättningen enligt Skandinavisk tradition och via förbrukning av framtida inkomster generera nya transaktioner. Detta kan såklart hushållen göra indirekt genom att förbruka framtida skatteinkom – ster genom offentlig upphandling av varor och tjänster. Slutligen hamnar man i ett läge där en sanering måste göras, när hushållen upplever tyngden av skulder resulterar detta i aversion mot att förbruka framtida inkomster, “Jag ska aldrig mera låna pengar”.

I Sydeuropa är detta fallet och hushåll har prioriterat amorte – ring framför nya inköp. Efter en tid blir resultatet lägre skulder och kostnaderna för dessa krymper. Italienska hushåll är endast belå – nad till 41 % av BNP, belåning mot disponibel inkomst är endast 63 %. Jämför vi med Sverige är hushållen belånad med ca 90 % av BNP och ca 160 % av den disponibla inkomsten. Svenska företag är belånad med ca 160 % av BNP i icke konsoliderade termer. Svenska hushåll ökade sin belåning under 2016 med hela 7,2 %. Dessa lånade pengar används för transaktioner och svensk BNP växte med drygt 3 % under samma år.

I media har dessa övningar definierats som högkonjunktur och flera beskattningsbara transaktioner som ger klirr i statskassan, “Det går bra nu”. Produktiviteten ökar, då kreditdriven efterfrågan driver upp priset på vissa tillgångar.

Fokus på amortering har gett resultat i Italien, transaktioner mellan hushåll och företag ökar och ekonomin växer. Tillväxten är inte kreditdriven vilket betyder att den blir uthållig. Via PMI data får man en god realtidsbild av trenden. Orderingången avseende industriproduktion är mycket hög och företag upplever kapacitetsbrist. Skapandet av nya arbetstillfällen är det högsta uppmätt på över 20 år. Till sommaren kommer antalet personer i arbete passera sitt tidigare “All Time High” vilket var 23 190 000 år 2007. Leveranstider från underleverantörer ökar och lönsamheten hos företag ökar rejält. Avseende produktivitetstillväxt kommer även denna att överraska med uppgång då efterfrågan driver upp produktionsvolymen och en starkare USD har utraderat konkur – rensen från billiga importvaror. Utpriset mot kunder normaliseras och ekonomins överskott delat på produktionskostnader ökar, produktivitetstillväxten är tillbaka.

Med en ökning i beskattningsbara transaktioner kan den ge – mensamma ekonomin (offentliga finanser) repareras. Detta gäller även företag med hög skuldsättning.

Trenden i detta avseende är mycket glädjande och budgetun – derskottet för 2017 förväntas landa på ca 2%. Ökad lönsamhet hos företag har minskat insolventa företag och antal konkurser ligger nu på en förkrisnivå. Antalet sårbara hushåll som använder mer än 30 % av inkomsten till att finansiera skulderna, uppgår till blygsamma 2 %. Avseende problemlån i relation till krediter givna efter att bubblan sprack, ligger dessa på mycket låga nivåer. För hushåll är denna siffra endast 1,3 %

Detta är såklart en mycket glädjande trend som förtjänar upp – märksamhet. Hushåll som har reparerat sina balansräkningar i en miljö av hög arbetslöshet och utan hjälp av inflation har mycket att vara stolt över. Avslutningsvis skulle en spanjor kunna säga ”väl – kommen efter och framtiden är ljus för den som ser om sitt hus”.

En klok investerare som letar lönsamhet till en billig peng bör titta närmare på sydeuropeiska bolag.