Första gången Elisabeth, Ulla och jag i sakta mak kom in i Baeza med bilen för att kolla upp staden och se om det var något för våra kommande resor, var det första vi såg det gamla Plaza del Pópule med sin springbrunn och den romerska triumfbågen, sa vi enhälligt: waaaaow här måste vi stanna. Av Frida Hansson
e-post: farida392@hotmail.com

Jag har nu gjort tre besök i denna stad och kan inte förstå vad det är med Baeza som får mitt hjärta att flimra och framkalla en underbar skön känsla i både kropp och själ.
Jag känner mig bara så hemma i denna lilla stad som funnits sedan romarrikets tid och kan bara beundra alla byggnader som sträcker sig över en tidsperiod av flera århundraden och njuta av atmosfären.

Runt det större Plaza de la Constitución, bara 50 meter längre bort, står de gamla små pittoreska husen tätt inpå varandra och att vandra runt i arkaden under dessa och besöka små härliga barer och små butiker är ett nöje, säger jag som inte gillar att gå i affärer. Jag har ju bestämt mig redan för flera år sedan att endast handla det jag behöver och inte vad som tilltalar mina ögon. Men den lilla baren på hörnet måste jag bara besöka då den inbjuder till många leenden då servitören springer ut genom dörren i baren, tar några steg på trottoaren och in genom nästa dörr där han serverar sina gäster.

Detta har framkallat många skratt och leenden både hos mig och andra gäster och för att inte tala om inredningen med sina höga barstolar och speciella lampor i taket, det ger rena rama nostalgiska känslor inom mig och säkert många fler då baren alltid är full av gäster.

Annons

Under mina vistelser här i Andalusien har jag aldrig råkat ut för någon surkart, människorna är så vänliga och hjälpsamma i alla lägen. Om det beror på mig själv eller inte vet jag inte, men jag är ju inte rädd för att göra bort mig inför andra människor och kan skratta åt mina tabbar. Kanske är det därför att de skrattar med mig och inte åt mig och inte rycker på axlarna när språksvårigheterna hopar sig.

Visst har några ord och rentav fraser på spanska fastnat i mitt minne, men något jag ofta använder är kroppsspråk och mimande. Hade någon filmskapare sett mig hade jag nog fått erbjudande att vara med i en komedi. Förra året hade jag problem då det droppade vatten ner över min toalett, var gång grannen över mig spolade sin toalett. Detta måste jag ju anmäla till min värdinna som inte kan ett ord engelska.

Hur göra? Jo jag spelade upp en scen där jag visade hur jag satt på toan och spolade efter mig.. Detta förstod hon varpå jag fortsatte scenen med att visa hur jag spände upp ett osynligt paraply över mitt huvud och hur det dripp droppade ner på mig. Hon förstod budskapet … det var min spanska och den fungerar väldigt bra i vissa situationer.

Tillbaka till Baeza där jag inte kan förklara varför jag får så sköna känslor inom mig. En vacker dag förstår jag nog varför den påverkar mig så positivt och den dagen ser jag fram emot, jag vet ju att jag kommer till Baeza fler gånger. En stad som också påverkar mig positiv är Córdoba, en vacker dag åker jag nog dit bara för att sitta i lugn och ro på Katedralen/Moskéns innergård och bara njuta av atmosfären och riktigt ta mig tid att studera alla byggnaderna både innanför och utanpå. Moskén med sina 856 polkagrisrandiga moriska kolumner av jaspis, onyx, marmor och granit är verkligen något att njuta av.

Mitt intresse för Andalusien och dess moriska historia väcktes för 3 år sedan då jag såg statyn av Abd ar-Rahman I här i Almuñécar, jag blev nyfiken att veta mer om honom och ju mer jag läste om honom dess mer blev följdfrågorna och min nyfikenhet. Sedan dess har jag läst mycket om Andalusiens historia och det hjälper oss att leta upp spännande historiska resor till platser som ännu inte är upptäckta av turister.

Som vår chaufför Manuel brukar säga: Nä jag kör era resor är jag turist i mitt eget land.